Ännu en gång fick vi ge upp pga fega myndigheter och underförstådd hot. Det går tydligen jävligt bra att stötta oss ibland, men ta mig fan att det backas upp när det verkligen behövs! Så i onsdags fick vi fick lov att släppa iväg L trots hans dåliga mående och tydliga ovilja, och sedan har det varit tyst som i graven från de som påstår sig stå på barnens sida...

I fredags åkte jag med svärmor och några till till Ullared, det var rätt roligt. Fick med mig lite allt möjligt hem och det blev inte så fasligt dyrt. Det hade kunnat vara en allt igenom bra dag men när vi kom hem möttes svärmor av ett oroväckande samtal. Det visade sig att hennes granne (en ung, genomsnäll kille) gått bort i en olycka. Det var jättehemskt. Både svärmor och F hade fått otroligt bra kontakt med denne fina människa och de tog det hårt. Så trött på all sjuk orättvisa som universum envisas med att kasta över alla i vår närhet. DET RÄCKER NU!!!!!!!!!!

Igår var vi och firade F:s brorsdotter som fyllde 18 år. Det var trevligt men jag längtade hem. Har inte hunnit fatta allt som hänt i veckan ännu och nu är det redan dags för en ny. Plugget känns oinspirerande men måste förstås göras ändå. Giv mig styrka.

Kram