Jahopp, gick upp tidigt i morse och satte igång med diverse småviktiga grejer som fått vänta ett tag men som måste göras, typ ansöka om nytt bostadsbidrag (död åt försäkringskassans blanketter, de är i princip gjorda för att det ska bli fel), leta rätt på och reservera om ny och gammal kurslitteratur, sortera bland andra papper osv.

Sen fanns det ingen återvändo utan bara att sätta igång med plugget. Såg 20 minuter på en föreläsning och sen var det (hoppsan ;) redan dags för lunchdate med goa C och M på stan. Mumsigt värre, och väl hemkommen kändes det det sedan okej att titta klart.

F fick på eftermiddagen ett mindre lustigt telefonsamtal från en myndighet (se låst inlägg). När tiden är en av våra största fiender undrar man ibland hur vissa saker kan ta så lång tid...särskilt när andra saker tydligen kan gå jävligt fort. Nej ni...hoppas detta datum ändras för det kan hinna ske mycket knäppa grejer på 2 månader. =(

Känner mig lite låg. Nu kanske ni undrar hur det kommer sig att jag är låg just nu, jag menar det är ju nåt jämt så då borde jag ju vara under isen typ hela tiden?? Men faktum är att när någonting befinner sig i ett konstant tillstånd (i mitt fall kaos) så märker man inte av det till slut. Det är när det händer ÄNNU mer kaosartade saker än det som pågår hela tiden som man vaknar upp och inser att "nähä det här var ju inte normalt"...dvs detta är ett nytt element i kaoset vi vant oss vid, hur ska vi hantera det nu då".  *Suck* det är banne mig ett under att jag inte gått ner mig i en djup depression vid det här laget.

Det kan jag till stor del tacka stora, tjocka familjen/släkten/vännerna för. TA ÅT ER ALLIHOP, såväl här hemma som på nätet eller på annat håll!   

Dessutom har jag mens och det är mer eller mindre endast därför som jag gör den här reflektionen. För jag kan tvinga kroppen att fungera under de allra flesta andra tillstånd. Men när jag har mens samarbetar det kroppsliga magontet med det psykiska måendet och det brukar därför vara först DÅ jag känner efter. Annars rullar det bara på.

Hihi nu lät jag bra djup och det är definitivt inte så illa som det kanske låter, en bra film och lite sömn så är jag på banan igen ( och lite toblerone skadar inte heller ;)

Kram på er!