Idag är första dagen på hela veckan som jag orkat vara som normalt folk. Jag genomförde min plan att göra klart uppgiften, ska skicka den på respons till Johanna men kommer nog lämna in den ikväll hur som helst för jag orkar inte ägna den mer tid nu!! Sen tog jag bussen till stan och gick på bibblan och strosade runt i affärer, inte för att jag skulle ha nåt utan bara för att vara runt folk. Sedan tog jag en annan buss till Stina med familj och har tillbringat eftermiddagen och kvällen där. Blev bortskämd med fika och mat (god gratäng, salsaröra och marinerad fläskfilé) nu blev ni sugna va? ;) Mamma och D dök också in så fick jag vara med dom lite. Det var så skönt och avslappnat, skratt är balsam för själen och jag fick mycket av den varan idag... och trots att jag fortfarande var/är medveten om allt träl runt mig kunde jag koppla bort det och bara vara ett tag. Det är nästan så att man kan låtsas att problemen inte existerar när man är nån annanstans. Mamma frågade om jag ville sova hos dom i natt men jag tackade nej. För jag behöver vara ensam också, så länge det är på mina villkor så tycker jag om det. Tankar, funderingar och känslor har fritt spelrum på ett annat sätt när jag är ensam. Ni kanske känner samma sak?

Träffade även J, D och lilla söta M en stund innan jag skjutsades hem. Längtar tills det blir så lugnt omkring oss så att tanken på att bilda familj inte bara förblir en tanke utan kan bli verklighet. Det är sånt som slår en ibland. Men det var inte ett deppinlägg detta skulle bli! Utan bara en reflektion och ett varmt tack till alla som finns på ett eller annat sätt i min närhet( både nära och långt bort). För att ni finns närhelst jag behöver er.  Jag skulle inte orka utan er. KRAMAR

I går kväll kom betyget och responsen på tentadel 1 och den gick bra..mycket bra! Jag fick VG och en otroligt fin respons med så mycket beröm att jag nästan rodnade för mig själv där i soffan. Jag skriver inte detta för att skryta, eller för att fiska komplimanger. Utan mer som en påminnelse till mig själv att jag kan, att jag inte behöver oroa mig så förbannat över skolan för oftast så klarar jag mig! Att få en retur då och då är verkligen inte jordens undergång, det har jag redan kommit underfund med, och tar också dessa med ro nu(även om jag naturligtvis grämer mig och blir deppig just då). Men att få tillbaka en sådan här tenta boostade mitt självförtroende och jag behövde det. Det kom riktigt lägligt nu.

Så nu är jag taggad att ta tag i kompletteringen på Ranelid så det är den jag kommer greja med idag. Får se hur jag känner inför grupparbetet i början på nästa vecka, för i helgen står jag tillgänglig för jobb, inget bokat men man vet ju aldrig. Och om det inte blir det måste jag försöka ta mig ut ur denna lägenhet och träffa folk, hälsa på mamma en sväng, kanske stina och co. Vet inte om F stannar hos A och La även i helgen eller om han kommer hem då La ju inte jobbar utan kan vara hemma och passa på A. Det går fort nu... förstår om F därför vill tillbringa så mycket tid som möjligt hos dem. Särskilt nu i helgen då L skulle varit här...men nej. Orkar inte ens kommentera det.

Men nu är det dags att sätta björnen på plats, aka Ranelid ;) Kr

Ja lite så känner jag mig. Mycket pga det som står i de låsta inläggen. Det är så sjukt och absurt det hela så det tar andan ur en. Ja vi vet ingenting och därför kan jag inte berätta nåt heller. Ledsamt hursomhelst.

Igår bestämde F att han ska bo hos sina föräldrar i några dagar, eventuellt lite längre, för att kunna hjälpa till maximalt. Bilen är ju igång och fungerar så länge den inte behöver stå ute och det gör den inte om F "bor" där. Då kan den så i garaget och bara tas ut kortare turer. Igår lånade jag därför pappas bil och körde dit en väska med lite kläder och sånt till F. Det kändes märkligt trots att jag visste orsaken och att det är det absolut bästa att göra i nuläget. Men likväl så är det jobbigt att inte kunna vara F:s omedelbara stöd i situationen som han satts i. Men det vet han ju att jag är oavsett vart han befinner sig i och för sig. Det är bättre han fokuserar på svärfar och på att hjälpa svärmor.

Idag lämnade jag iaf tillbaka bilen till pappa och tog en kopp kaffe samtidigt och nu är jag tillbaka framför datorn och redo att titta på gårdagens föreläsning. Hur man är dock. Istället för att fokusera på en enda sak (typ plugget) när jag är ensam hemma blir jag istället superaktiv och ska hålla på med flera saker samtidigt! Att det fanns en ledig tvättid idag mitt på dagen var således en bonus så nu är jag igång och tvättar sånt som man aldrig hinner tvätta i vanliga fall! Typ gardiner, dukar, mattor , jackor som snart ska hängas undan m.m + att jag drog igång storstäd av badrummet. Hmmm  nån som inte orkar tänka på tråkigheter kanske? Ja antagligen...

Jahopp de hade tydligen satt slutbetyget i delkurs 2 (Svenskämnet i teori och praktik) redan och vet ni vad... jag fick ett VG. Jättetrevligt absolut, men var jag verkligen så duktig? När man kör dubbla kurser så är det ibland ursvårt att hålla reda på vad som hör till vilken kurs. Men jag klagar ju inte direkt, utan ger mig själv en tumman upp! Lite som plåster på för returen på Ranelid och den nervösa väntan på del 1!

Idag står skola på schemat. Förutom att läsa till morgondagens telebild ska jag försöka ta tag i kompletteringen på tentadel 3, dvs Björn Ranelid.    Men det skulle kännas mycket bättre att göra det om svaret på del 1 kunde behaga komma nångång också, för om den skulle gå vägen så är det bara retur på den här då svaret på del 2 kom i helgen. Det blev ett härligt G på den    Jaja is i magen helt enkelt.

Åh vad jag längtar efter zumba nu...det suger att komma igång med en aktivitet, en god vana helt enkelt, för att sedan behöva ha ett ofrivilligt uppehåll som detta! Men på torsdag eller kanske fredag ska Ida och jag försöka ta oss dit för att se om det finns nåt annat att boka sig på! Idag och imorn blir det lite körigt för att hitta tid tilll det. =(

Ska nog däremot försöka hälsa på pappa en sväng i eftermiddag om han är hemma, kanske även låna hans bil och åka och panta och handla lite. Äh vi får se vad som hinns och orkas! Nu ska jag bläddra i Språkriktighetsboken. Typ tjoho...eller inte ;) Kram

Nej det är verkligen bara elände med allt nu. Svärfar åkte in på en ny vända till USÖ idag och F kämpar med att hålla känslorna i schack och dessutom trösta svärmor som är riktigt less på att de bor där de bor just nu. Särskilt när bilen är mupp, förhoppingsvis kan vi använda den lite igen om det blir lite varmare. Men i denna kyla går det inte att ha den ståendes ute för då fryser den uppenbarligen bara sönder.

Nej fy fan. Helgen var som ni kunde läsa i förra inlägget fruktansvärt hemsk på jobbet. Det brukar larma mycket, det är liksom en sådan avdelning. Men detta var insane! Det larmade konstant och mina fötter var som gelé när jag kom hem.

Men som sagt jag är glad i efterhand men nu kommer jag bara tacka ja till dagturer framöver när jag skriver mig tillgänglig. Inga kvällar och INGA delade turer. Måste orka lägga lite tid på skolan trots allt runt om. Så nu blir det lite "Domens eller hjärtats etik", rätt bra bok det lilla jag läst än så länge =) På återseende! kram