Idag är första dagen på hela veckan som jag orkat vara som normalt folk. Jag genomförde min plan att göra klart uppgiften, ska skicka den på respons till Johanna men kommer nog lämna in den ikväll hur som helst för jag orkar inte ägna den mer tid nu!! Sen tog jag bussen till stan och gick på bibblan och strosade runt i affärer, inte för att jag skulle ha nåt utan bara för att vara runt folk. Sedan tog jag en annan buss till Stina med familj och har tillbringat eftermiddagen och kvällen där. Blev bortskämd med fika och mat (god gratäng, salsaröra och marinerad fläskfilé) nu blev ni sugna va? ;) Mamma och D dök också in så fick jag vara med dom lite. Det var så skönt och avslappnat, skratt är balsam för själen och jag fick mycket av den varan idag... och trots att jag fortfarande var/är medveten om allt träl runt mig kunde jag koppla bort det och bara vara ett tag. Det är nästan så att man kan låtsas att problemen inte existerar när man är nån annanstans. Mamma frågade om jag ville sova hos dom i natt men jag tackade nej. För jag behöver vara ensam också, så länge det är på mina villkor så tycker jag om det. Tankar, funderingar och känslor har fritt spelrum på ett annat sätt när jag är ensam. Ni kanske känner samma sak?

Träffade även J, D och lilla söta M en stund innan jag skjutsades hem. Längtar tills det blir så lugnt omkring oss så att tanken på att bilda familj inte bara förblir en tanke utan kan bli verklighet. Det är sånt som slår en ibland. Men det var inte ett deppinlägg detta skulle bli! Utan bara en reflektion och ett varmt tack till alla som finns på ett eller annat sätt i min närhet( både nära och långt bort). För att ni finns närhelst jag behöver er.  Jag skulle inte orka utan er. KRAMAR

I går kväll kom betyget och responsen på tentadel 1 och den gick bra..mycket bra! Jag fick VG och en otroligt fin respons med så mycket beröm att jag nästan rodnade för mig själv där i soffan. Jag skriver inte detta för att skryta, eller för att fiska komplimanger. Utan mer som en påminnelse till mig själv att jag kan, att jag inte behöver oroa mig så förbannat över skolan för oftast så klarar jag mig! Att få en retur då och då är verkligen inte jordens undergång, det har jag redan kommit underfund med, och tar också dessa med ro nu(även om jag naturligtvis grämer mig och blir deppig just då). Men att få tillbaka en sådan här tenta boostade mitt självförtroende och jag behövde det. Det kom riktigt lägligt nu.

Så nu är jag taggad att ta tag i kompletteringen på Ranelid så det är den jag kommer greja med idag. Får se hur jag känner inför grupparbetet i början på nästa vecka, för i helgen står jag tillgänglig för jobb, inget bokat men man vet ju aldrig. Och om det inte blir det måste jag försöka ta mig ut ur denna lägenhet och träffa folk, hälsa på mamma en sväng, kanske stina och co. Vet inte om F stannar hos A och La även i helgen eller om han kommer hem då La ju inte jobbar utan kan vara hemma och passa på A. Det går fort nu... förstår om F därför vill tillbringa så mycket tid som möjligt hos dem. Särskilt nu i helgen då L skulle varit här...men nej. Orkar inte ens kommentera det.

Men nu är det dags att sätta björnen på plats, aka Ranelid ;) Kr