Ja och i det fallet är det jag då ;) Här är det tyst och stilla fast kl knappt är nio en fredagkväll. L var helt slut efter ännu en otroligt lyckad dag i skolan    och F är trött efter allt jobbigt gällande svärfar   . Och jag då? Jo jag reder mig, jag står liksom lite mittemellan allt. Naturligvis blir jag påverkad av svärfars sjukdom, som ibland påminner mig pappas elände pga. sjukvård. Det sitter i otroligt mycket och ibland räcker det med en speciell lukt eller känsla  och jag ramlar 20 år tillbaka tiden då jag är runt 8-9 år och hjälplös inför vad som händer. Nej fy... Tänk att det är så att tiden inte läker alla sår om man inte bearbetat känslor som man ska, och jag har nog inte gjort det än...fast jag borde.

Men hur som helst! Vi har haft världens bästa kväll, trots träl =) Lilleman är tapper och förstår så mycket att man ibland glömmer att han bara är 10 år.  Jaja nu ska jag sy lite på min tavla och sen krypa ner bredvid älskling!

Ta hand om er alla därute, vi vet aldrig när det nalkar sig slutet...