Ja så känns det. Dåligt med sömn i natt, mardrömmar och vaknar stup i ett så när F gav sig iväg på arbetsträning för en halvtimme sen gav jag upp. Kan lika gärna sparka igång den här skitdagen nu. Alla-hjärtans dag liksom... kunde inte spela mindre roll en dag som den här. Igår skulle fina J fyllt 28 år om hon levat. Idag hoppas vi att svärfar är stark nog att orka hålla pennan och skriva under papper om huset och annat viktigt. Och vi vet inte nåt om L. F:s hjärta brister snart. Så mycket för här speciella dagen...

Nej ni det är bittert nu men ni får stå ut med sådana inägg nu för nån jävla lycka har vi inte sett  på länge. Dock så önskar jag att ni läsare får en väldigt fin och ljus Alla- -dag!

Kram

Ville bara säga det, jag besegrade Ranelid och är nu godkänd på alla tre tentadelarna. Tack Gud.

Gårdagen bestod av sjukdom, sjukhus och ångest. Svärfar är inlagd, jag tog huvudbeslutet/ansvaret för det, då han inte lyssnade på vare sig F eller svärmor. Men när han höll på att drunkna i sitt eget slem sa jag ifrån och pratade själv med honom. Det var en känslomässig stund. Tårarna rann på gubben när han insåg att det inte fanns nån återvändo utan sjukhusvård var en förrutsättning för att han skulle överleva natten. Nu ligger han på stadens lasarett och vi ska åka dit i eftermiddag. Ska ta tag i skolan nu, måste se över vad vi ska läsa till onsdag och så hoppas vi få höra från L...som ju inget vet om hur hans farfar mår. ***, se till att de de får träffas. Du som förespråkar att göra det som är rätt. Stå för det! L är hans enda barnbarn och har betytt oerhört mycket för L, han och La och varit barnvakt många gånger även åt dig och ställt upp i alla tider för honom. Om A går bort innan L har fått säga hejdå till honom om så på telefon, så har du svikit honom brutalt. Skulle du ta ifrån honom chansen att säga farväl till sin gammelmormor/morfar, eller din mamma rent utsagt? Om det ville sig så illa... nej det skulle du inte? Och F skulle aldrig förneka vare sig L eller dig något liknande om det vore tvärtom.

Älskade F om jag kunde göra mer för dig nu så skulle jag. Följde med honom hem till svärfar senare på eftermiddagen och nog för att både F och svärmor berättat att han blivit sämre, men jag hade inte väntat mig den synen. Rara lilla svärfar...nej detta går aldrig väl. Gråten satt i halsen under hela tiden och det enda jag kunde tänka på var att jag skulle åka och lämna F kvar med vetskapen om att nåt kan hända närsomhelst. Så jävla orättvist är det. Och så finns det vissa som skulle vara så inihelvete förtjänta av denna olycka. Men nej...dom får hålla på hur som helst och låta andra lida. FY FAN!

Efter besöket hos dom åkte jag hem till mamma. Fina mamma hade handlat blommor och choklad och gjort i ordning en lite kasse med en parfym ,en bok och så fick jag ansiktskräm och lite annat smått och gott. Men framför allt så var jag där för att få med mig positiv energi. Att se och känna att hon mår bra (så bra som nån kan må när det händer massa elände runt en) och samma med lillebror D. Ida kom också upp ett tag så vi tittade på melodofestivalen, pratade och nånstans där så släppte ångesten. Imorn ska jag ringa och prata med pappa, av samma anledning, höra att han och ramses är okej. J och T vet jag mår bra och det är skönt. På förmiddagen åker jag till F och ska hjälpa till med det jag kan därnere, avlasta både han och svärmor allt vad jag förmår... Kan hända att det bli färre inlägg nu ett tag men ni förstår nog det!

Ta vara på er allihop och tala om för era närmaste att ni älskar dom, ingen vet när det är över. Kram

F kom hem för en liten stund sedan och det är skönt. Han ska visserligen åka tillbaka sen för svärfar är sämre, men han behöver hämta andan en stund och det tycker jag är bra. Så därför ska jag inte sitta här nu utan vi ska mysa en stund tillsammans så får vi se vad som händer senare...blir nog att titta på grabbarna grus hockeymatch! Höres. kram

Idag är första dagen på hela veckan som jag orkat vara som normalt folk. Jag genomförde min plan att göra klart uppgiften, ska skicka den på respons till Johanna men kommer nog lämna in den ikväll hur som helst för jag orkar inte ägna den mer tid nu!! Sen tog jag bussen till stan och gick på bibblan och strosade runt i affärer, inte för att jag skulle ha nåt utan bara för att vara runt folk. Sedan tog jag en annan buss till Stina med familj och har tillbringat eftermiddagen och kvällen där. Blev bortskämd med fika och mat (god gratäng, salsaröra och marinerad fläskfilé) nu blev ni sugna va? ;) Mamma och D dök också in så fick jag vara med dom lite. Det var så skönt och avslappnat, skratt är balsam för själen och jag fick mycket av den varan idag... och trots att jag fortfarande var/är medveten om allt träl runt mig kunde jag koppla bort det och bara vara ett tag. Det är nästan så att man kan låtsas att problemen inte existerar när man är nån annanstans. Mamma frågade om jag ville sova hos dom i natt men jag tackade nej. För jag behöver vara ensam också, så länge det är på mina villkor så tycker jag om det. Tankar, funderingar och känslor har fritt spelrum på ett annat sätt när jag är ensam. Ni kanske känner samma sak?

Träffade även J, D och lilla söta M en stund innan jag skjutsades hem. Längtar tills det blir så lugnt omkring oss så att tanken på att bilda familj inte bara förblir en tanke utan kan bli verklighet. Det är sånt som slår en ibland. Men det var inte ett deppinlägg detta skulle bli! Utan bara en reflektion och ett varmt tack till alla som finns på ett eller annat sätt i min närhet( både nära och långt bort). För att ni finns närhelst jag behöver er.  Jag skulle inte orka utan er. KRAMAR

I går kväll kom betyget och responsen på tentadel 1 och den gick bra..mycket bra! Jag fick VG och en otroligt fin respons med så mycket beröm att jag nästan rodnade för mig själv där i soffan. Jag skriver inte detta för att skryta, eller för att fiska komplimanger. Utan mer som en påminnelse till mig själv att jag kan, att jag inte behöver oroa mig så förbannat över skolan för oftast så klarar jag mig! Att få en retur då och då är verkligen inte jordens undergång, det har jag redan kommit underfund med, och tar också dessa med ro nu(även om jag naturligtvis grämer mig och blir deppig just då). Men att få tillbaka en sådan här tenta boostade mitt självförtroende och jag behövde det. Det kom riktigt lägligt nu.

Så nu är jag taggad att ta tag i kompletteringen på Ranelid så det är den jag kommer greja med idag. Får se hur jag känner inför grupparbetet i början på nästa vecka, för i helgen står jag tillgänglig för jobb, inget bokat men man vet ju aldrig. Och om det inte blir det måste jag försöka ta mig ut ur denna lägenhet och träffa folk, hälsa på mamma en sväng, kanske stina och co. Vet inte om F stannar hos A och La även i helgen eller om han kommer hem då La ju inte jobbar utan kan vara hemma och passa på A. Det går fort nu... förstår om F därför vill tillbringa så mycket tid som möjligt hos dem. Särskilt nu i helgen då L skulle varit här...men nej. Orkar inte ens kommentera det.

Men nu är det dags att sätta björnen på plats, aka Ranelid ;) Kr

Ja lite så känner jag mig. Mycket pga det som står i de låsta inläggen. Det är så sjukt och absurt det hela så det tar andan ur en. Ja vi vet ingenting och därför kan jag inte berätta nåt heller. Ledsamt hursomhelst.

Igår bestämde F att han ska bo hos sina föräldrar i några dagar, eventuellt lite längre, för att kunna hjälpa till maximalt. Bilen är ju igång och fungerar så länge den inte behöver stå ute och det gör den inte om F "bor" där. Då kan den så i garaget och bara tas ut kortare turer. Igår lånade jag därför pappas bil och körde dit en väska med lite kläder och sånt till F. Det kändes märkligt trots att jag visste orsaken och att det är det absolut bästa att göra i nuläget. Men likväl så är det jobbigt att inte kunna vara F:s omedelbara stöd i situationen som han satts i. Men det vet han ju att jag är oavsett vart han befinner sig i och för sig. Det är bättre han fokuserar på svärfar och på att hjälpa svärmor.

Idag lämnade jag iaf tillbaka bilen till pappa och tog en kopp kaffe samtidigt och nu är jag tillbaka framför datorn och redo att titta på gårdagens föreläsning. Hur man är dock. Istället för att fokusera på en enda sak (typ plugget) när jag är ensam hemma blir jag istället superaktiv och ska hålla på med flera saker samtidigt! Att det fanns en ledig tvättid idag mitt på dagen var således en bonus så nu är jag igång och tvättar sånt som man aldrig hinner tvätta i vanliga fall! Typ gardiner, dukar, mattor , jackor som snart ska hängas undan m.m + att jag drog igång storstäd av badrummet. Hmmm  nån som inte orkar tänka på tråkigheter kanske? Ja antagligen...